Klockan är nu ca 23.40. Nästan alla har klivit av tåget och är sjukt irriterade på att de var tvugna att gå av. Jag och Jolin struntade i detta och ställde oss i ledet för att bli ID-kontrollerade igen så vi kommer på tåget så fort som möjligt. Det är ju redan flera hundra personer här och tänk när nästa tåglass kommer med flera hundra personer till, som vill igenom kontrollen och hem till Sverige!! Men folk struntar i detta och står huller om buller, över allt, och vet inte vad de ska göra. De TRE Securitas-killarna/mänen som fanns på plats för att kolla ID-handling, vet inte vad de ska göra och halvt kaos byter ut, för nu! Nu kommer nästa tåg från Østerport med ett antal hundra människor till som inte vet vad som försigår här.
Folk som har stått och väntat på att få visa upp pass eller ID har ingen att visa upp dem för, efter som de stackars TRE Securitas-killanra/männen som finns där, försöker styra upp hela situationen och få någon sorts plan på hur de ska agera. Detta går inte vidare bra, och de flera hundra personer till som kommer, bara springer in i den folkmassan som vi är, halvt i panik, för att hinna med tåget som står på perrongen och väntar. Jolin och jag blir knuffade frammåt ut på perongen och mot tåget som är stängt. Det kommer några till från Securitas och de inser att det enda som kan lösa situationen är att ställa sig en eller två i varje dörr och kolla ID på de påstigande. Bra plan!.. Förutom att det inte finns tillräckligt med folk för att fylla alla dörrar. En mindre polisstyrka kommer och deltar i ID-kontrollerna i dörrarna, det räcker ändå inte till att kolla alla dörrarna. Efter ett tag ropas det ut att tåget är fullt, inga mer passagerare får stiga på och alla måste backa undan för nu går tåget. Mhm.. När tåget åker visar det nämnligen sig att vissa vagnar på tåget inte ens var halvfulla. Folk blir ännu argare, men det är lugnt! Det kommer ett tåg till inom 5 minuter!..
Nu kommer ett lass människor till från Østerport! Jag och Jolin jobbar oss närmare spåret så att vi verkligen kommer på nästa tåg i alla fall, och känner att; jodå, det kommer vi allt. Hahahaha! Detta tåget är ett kort-tåg. Alltså inte lika många vagnar som det förra. Alla (inklusive vi) springer längre bak på perrongen och ställer oss framför närmsta dörr på kort-tåget. Vi tänker; det är lugnt vi är as-nära dörren, vi kommer att komma på. Hahahaha! Den dörren öppnas inte alls och ingen där blir kontrollerad utan bara dörrarna höger och vänster om oss.... FAN OCKSÅ! Det ropas nu ut att även detta tåget är fullt! (Naturligtvis var inte heller detta tåget ens halvfull!)
Ingen riktig information har under hela denna tiden kommit ut, utan det enda som sagts från högtalarna är att; alla som ska med tågen till Malmö måste visa upp ID-handling innan man kliver på tågen. No shit Sherlock! Nu börjar folk få panik på riktigt, tänk om man inte kommer hem!
Ett tåg till kommer (tåg nummer 3) och Jag och Jolin står precis framför dörren. ÄNTLIGEN! Det enda är att, det tar sjukt lång tid och dörren öppnas inte... När vi har stått i mitten av, jag har ingen aning om hur mycket människor, i ännu en timma (närkontakt 100 % av tiden vill jag tillägga, mysigt...) ropas det ut i högtalarna att tågtrafiken till Sverige från och med nu är inställd. De ska nu istället komma bussar som tar oss över till Malmö. Som om det inte varit panik nog börjar alla springa upp och ut. Jag lovar att hade jag ramlat i trappan hade jag blivit översprungen. Ute ur flygplatsen (tågstationen) springer alla åt det hållet där bussarna ska vara. Inga bussar ännu.... vi har alltså nu över tusen människor runt oss, (ja över 1000 människor) som ska försöka komma på första bästa buss!
Under hela denna kvällen/natten, har jag haft kontakt med Dennis, som skulle hämta mig och Jolin i Malmö när tåget var framme. Och när vi väntat en stund på bussen ringer han igen och säger de magiska orden: Jag kommer och hämtar dig nu! Det känndes som jag aldrig hade hört något så fantastiskt i hela mitt liv! Dennis sätter sig alltså i bilen tillsammans med min fina svärfar och kör till Kastrup för att hämta oss. Jag kan säga som så här: När de äntligen kom till Kastrup ca 02.20, hade bussarna till Sverige precis börjat komma, och bussarna måste ju naturligtvis stanna då de kommer till Svenska gränsen, för att göra ID-kontroll på alla...
Jag var så glad och lättad när vi väl kom hem till Trelleborg, att jag grät. Jag var helt slut, och vi klarade oss ju ändå lindrigt undan som blev hämtade och kom hem "redan" vid 3-tiden på morgonen, till skillnad från andra jag vet, som som inte kom hem förens 5-tiden eller senare. Man kunde inte ens ringa efter en taxi. Alla resurser både från Köpenhamn OCH Malmö (som åkte över för att hämta folk) var upptagna.
Trots denna natten, måste jag ändå säga att jag absolut inte ångrar att jag åkte. Konserten var fantastisk och jag njöt av varenda sekund under showen! Ett minne för livet, utan tvekan!
